Mina abstrakta målningar växer sakta fram genom en upprepande process där lager byggs upp, bryts ner och återkommer. Jag ser mig själv som sekundär i skapandet: färg, material och lager får leda vägen, och målningen utvecklas i samspel med kroppslig perception och upplevelse.

​

Jag är intresserad av var en bild börjar och slutar: hur yta, lager och material rör sig i gränslandet mellan en plats och upplevelse. Det som sker i mellanrummen, innan en tanke tar form, samlas och blir en del av verket.

​

Målningarna är platser där sinnesintryck, rörelse och minnesfragment möts. De handlar mindre om representation och mer om närvaro: om hur erfarenhet kan materialiseras i färg och form, och om hur kroppen och sinnena minns och upplever.

​

En tyst lek som långsamt tar form – om och om igen.